Örjan Kärrsgård
CV


Jag är ensamstående och arbetar gärna flexibelt efter behov och förmåga. Är kreativ och bra på att starta eller delta i nya projekt i små arbetsgrupper. Har förmågan att sätta mig in i och analysera komplexa system såväl som att fördjupa mig i detaljer där så behövs. Är nyfiken på framtiden och önskar med entusiasm påverka den i enlighet med mina värderingar.

På min fritid seglar jag gärna i min lilla trailbara segelbåt. Har även sysslat med amatörteater, målat akvarell, fotat, filmat och skrivit tidningsartiklar.



Innehåll med bilder och länkar
(Anställningar inom parentes)


Del-1

1951-
1977

Mina utbildningar. Elektronik och terminalsystem. Minidatorer.
(Luxor industri AB, Teleric AG, Datasaab Sverige AB.)


Del-2

1977-
1979

Banksystem.
(Datasaab Sverige AB.)


Del-3

1978-
1985

Lärobok. Programprodukter för mikrodatorn Luxor ABC80/800.
(Comporian AB - eget företag.)


Del-4

1986-
1989

Konsultuppdrag, programmering mm.
(Soft Tools AB - eget företag.)


Del-5

1989-
1994

Interaktiv multimedia. Konferenser, mässor, seminarier och kurser.
(Soft Tools AB, Interactive Media Group AB).


Del-6

1995-
2001

Producent av artiklar, föreläsningar och kurser.
(Soft Tools AB, Lunds kommun)


Del-7

2001-
2011

IT-stöd och AV-teknik mm.
(Bryggeriet, Dunkers Kulturhus, Sundsgårdens Folkhögskola,
Lunds Stadsbibliotek)


Del-8

Styrelsearbete



Sedan 2012 är jag pensionär och driver den egna firman AIRYBRIGHT på deltid.


Kontakt:

Örjan Kärrsgård orjank(at)bahnhof.se
Telefon 070-2483908 Int +46702483908
Larvigatan 17C
S-261 39 Landskrona



1. Utbildningar. Elektronik och terminalsystem


Jag växte upp på en liten bondgård på Östgötaslätten. Lärde verkstadsteknik, svets och smide hos bysmeden. Gick gymnasium med naturvetenskaplig inriktning. Med specialarbetet (en elektronik­konstruktion) representerade jag Sverige i Europatävlingen för unga forskare.

Parallellt med studierna jobbade jag extra, med Radio&TV-service och ansvarade för tekniken på Mantorp travbana (startanläggning, målfoto och publikljud). Totalisatorn, dvs spelet på hästarna, sköttes då manuellt.


Jag studerade sedan Teknisk fysik och elektroteknik med inriktning på datateknik, Yd, vid Tekniska högskolan i Linköping.

1973 gjorde jag en digital konstruktion med en (privat inlånad) enchipsdator. Det var världen första mikro­processor, Intel 4004. Parallellt med studierna utvecklade jag ett datorsystem för totalisatorvadhållning på travbanor baserat på minidatorer som Datasaab generöst ställde till mitt förfogande. Jag var även aktiv i skolans tv-grupp.

Bilden till vänster visar mitt studentrum omkring 1974.
Till höger mig bakom dåtiden tv-kamera.





Dataintresset ledde sedan till utvecklingen av en ny kassaterminal,”Swedish Computer 1502”, som kunde läsa och skriva på kuponger. Därigenom kunde en och samma kassa ta emot flera spelformer samt sköta in- och utbetalningar samtidigt. Detta hade inte varit möjligt tidigare. Jag ansvarade för systemering, program­mering och en pilotinstallation på en travbana i Västtyskland. Då var jag anställd av Teleric AG i Schweiz. Systemet fick en spridning till många länder i Europa. Minidatorerna D5/20 blev senare utbytta mot PC- Windows NT4. Samma användargränssnitt fungerade väl i över 30 år:


1975

2007





2. Banksystem


Som anställd på Datasaab Sverige AB arbetade jag med programutveckling till olika kunder t.ex. S-E-Banken och Statens Järnvägar (SJ). Hos S-E-Banken medverkade jag till att ansluta deras allra första bankutagsautomat. Hos SJ handlade det om dataregistrering. I båda fallen användes Datasaabs minidator D5/20 som kommunicerade med stordatorer av typ IBM 360 i fasta nät. Programspråket var i huvudsak DIL – Datasaab Interpretative Language. Programutvecklingen skedde på hålkort och krävde en stordator D22 för att generera en hålremsa. Programmet kunde sedan köras och testas efter att hålremsan lästs in i minidatorn D5/20.



Stordator D22


Minidator D5/20




Hålkort



Hålremsa




3. Lärobok. Programprodukter mikrodatorer, 1978 – 1985


Min nyfikenhet på mikrodatorer gjorde att jag 1978 köpte en ABC80 ”hemdator”. Tillsammans med kollegan Anders Isaksson producerade vi läroboken Avancerad program­mering på ABC80 som gavs ut på Studentlitteratur i sex upplagor. Boken som pdf.

Under de följande åren utvecklade vi (som flest var vi åtta personer) program­produkter som distribuerades av Luxor Datorer, Facit, Ericsson Information Systems, Spar­bankernas Datacentral samt av oss själva i många länder.

Det gav mig erfarenhet av ekonomi, marknadsföring, projekt­ledning, analys, programmering, bruks­anvisningar, ut­bildning och support. Detta skedde inom ramen för företaget Comporian AB som jag ägde och drev från 1978 till 1985.




Comporians produkter

  • Enkät 80 – För enkätutvärdering.

  • Comp-Regina – Ett enkelt registerprogram. Se folder.

  • Comp-Tolbox/DTC-Toolbox – Ett verktyg för programutveckling. Se folder.

  • Comp-Se om – Ett program för företagsanalys. Se folder.

  • Bild 800/Artist DTC2 – Ett ritprogram. Se folder. (Såld av Ericsson Workstations)

  • Teledata-A – För kontakt med onlinedatabaser.







Liten dator i stora företag och organisationer var titeln på ett veckolångt "composium" som vi arrangerade i St. Tropez, Frankrike 1983. (Bilden visar recensioner i tidningarna Datavärlden och Dagens Industri.)




4. Konsultuppdrag, programmering mm


Företaget Soft Tools AB startade jag 1985. Första uppdraget var att utbilda programmerare på Färöarna. Andra uppdrag var att utveckla produkt- och analys-databaser åt Försvarets Fabriksverk (FFV) i Linköping och Svensk Byggstålkontroll. Under en längre tid var jag som konsult dataansvarig på Medicinskt Media Center vid Universitetssjukhuset i Linköping. Förutom att utbilda personalen där utvecklade jag program för konferens­administration samt för bokning av videoband, AV-utrustning och Hälsouniversitetets undervisnings­lokaler.


Verktyget Paradox och senare Microsoft Access och Visual Basic användes. (Bilden visar ett typiskt datorformulär.)



På uppdrag från Idédata AB hade jag under 1986 hand om all support för dator­programmet Graph-in-the-Box i Sverige. (Bilden visar ett ”mobilt callcenter” i min segelbåt. Den svarta lådan är min mobiltelefon.)




5. Sveriges första multimediamässor


Åren 1989, -90 och -92 initierade och producerade jag de första svenska konferenserna om interaktiv multimedia. Totalt engagerades 14 organisationer, 52 utställare, 126 föreläsare och 2,500 besökare.
Se foldrar för MM89, MM90 och MM92 .


Medarrangörer:

  • IDA – Universitetet i Linköping, TM - Svenska filminstitutet, Sveriges Film och Videoproducenters Föreningen, Svensk Programvaruindustri, Dataföreningen östra kretsen, Grafiska industriförbundet, Rådet för Tjänstemannautbildning inom industrin (samarbetsorgan för SIF och SAF), Annonsörsföreningen, Sveriges reklamförbund, Marknadsföringsföreningen i Öster­götland m.fl.

Huvudtalare:

  • 1989: Jacob Nielsen Se www.useIT.com. Han har blivit en av värdens ledande gurus på användbarhet.

  • 1990: Ted Nelson På 1960-talet upphovsman till bl.a hypertext (länkar) i datorer som ligger till grund för World Wide Web.

  • 1992: Douglas Engelbart Upphovsman till bl.a. datormusen, fönsterhantering på bildskärm, e-post mm omkring 1963.


Utställare:

  • Apple Computer, Commodore, IBM, Intel, Microsoft, Philips, Sony, Sun Microsystems, Telub, WM-data Education m.fl.


Människan gruppen och kreativiteten i den elektroniska galaxen var temat 1992. Tre dagar med sex seminarier, en konferens respektive två workshops. Två dagar med utställning. Bertil Torekull var konferencier.


Seminarier:

  • Lättillgänglig utbildning på hemmaplan

  • Interaktiva kunskapsresor i publika miljöer

  • Elektronisk dokumentation

  • Direkt marknadsdialog

  • Levande böcker

  • Design och produktion av multimedia


På bilden syns Gottfried Grafström och Anders Linder som medverkade. Ralph Lundsten svarade för musiksättningen (opus 498). Ralphs kortfilmer visades även i ett Cyber Café.


Jag var också kolumnist på området och skrev krönikor i flera tidningar. Exempel:

Interaktiv multimedia utökar våra sinnen”, Computer Sweden 1992.
Sagan om Mats som inte ville gå i skolan”, Nya Utbildningstidningen 1992.
Kulturen och ny teknik”, Östgöta Correspondenten 1993.




6. Producent av artiklar, föreläsningar och kurser


Hösten 1993 flyttade jag till Skåne och producerade en 12 veckors fortbildnings­kurs i Design och produktion av multimedia Östra Grevie folkhögskola. De studerande var både arbetssökande och anställda i företag med bakgrund i data- eller medieyrken. (Datormiljön var Macintosh.)







Jag höll därefter föreläsningar i ämnet ”interaktiv multimedia” på uppdrag av bl.a. Föreningen Medicinska och Tekniska Fotografer, Ericsson Telecom, Läromedelsförfattarnas Förening, Sveriges Författarförbund. På Lärarhögskolan i Malmö föreläste jag i samband med fortbildningar av lärare. Jag har även medverkat på seminariet The pedagogical potential of new media och lämnat bidrag till planeringen av universitets­utbildningen Multimedia: Pedagogik och teknik på Tumba grafiskt centrum.

Bildhuset Panora i Malmö ordnade jag seminarier, t.ex. i Praktisk dramaturgi och i samverkan med Pedagogiska Centralen i Malmö arrangerades en serie multimedia­luncher med olika föreläsare. World Wide Web visades t.ex. på biografduk redan 1994 inför fulla salonger. Internet – de globala byarna var ett annat uppskattat föredrag som Hans-Inge Persson, regeringens IT-kommission, höll.

I december 1996 började jag en anställning som projektledare för datautbildningen på Datorteket i Lunds kommun. Till min hjälp hade jag en grupp med 10 beredskaps­anställda datautbildare från sex olika nationer. Antalet deltagare ökades från 90 till 180 samtidigt som frånvaron minskade från 25 % till 7 %.


Efter fyra månader på datorteket fick jag i uppdrag att ”igångsätta ett multimedie­projekt”. Projektet döptes till Webbstugan och i uppdraget ingick att utforma verksam­hetens innehåll, inreda nya lokaler, upphandla och installera dator­utrustning och program­varor samt koppla det lokala nätverket till Lunds stadsnät. Webbstugan tog hand om arbets­sökande som fick praktisk och teoretisk internet- och projektkunskap under 12 veckor varav fyra veckor var praktik. För att del­tagarna skulle få bra kontakt med potentiella arbets­givare anordnades dessutom webbluncher med intressanta föreläsare.

Arbetsmarknadsprojektet levde i två år och tog hand om samman­lagt ca 75 arbets­sökande.


På uppdrag av Liber Hermods AB var jag därefter datalärare i uppdragsutbildningar (kontors-ADB, multimedia och internet) samt på Kunskapslyftet i Landskrona (Visual Basic, Dator­kommunikation och Lokala nätverk/WindowsNT)

På uppdrag av MiROi AB höll jag SwIT-kurser i ämnena Visual Basic, Databaser SQL och ODBC. Hösten 2000 arbetade jag som datalärare i delkursen Databas­program­mering för elever i Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) på uppdrag av Arena AB i Malmö




7. IT-stöd och AV-teknik mm


Jag har periodvis drabbats av depressioner. (Det är rätt vanligt bland kreativa personer.) Depressionerna har dock inte varit djupare än att jag nästan helt utan undantag kunnat leverera/avsluta det jag åtagit mig.

År 2001 blev jag mera akut sjuk och fick som reha­bilitering arbete på Skateboard­föreningen Bryggeriet i Malmö. Där svarade jag för IT-support och utvecklade ett lokalbokningssystem.

Hösten 2002 började jag på Dunkers Kulturhus i Helsingborg, med liknade arbets­uppgifter i en betydligt större organisation. Trots anställningsstopp i kommunen blev jag anställd deltid under våren 2003 och fortsatte därefter med ett konsultuppdrag för dem.

År 2005 till 2006 var jag anställd på IT-avdelningen på Sundsgårdens folkhögskola. Där hjälpte jag bl.a. till med att installera ett trådlöst nätverk (WiFi) över hela campusen.

Under 2010 och 2011 hade jag praktik följt av anställning på Stadsbiblioteket i Lund. Där arbetade jag som servicetekniker. Mina närmaste chefer var Lars Melin 046-355878 och Kent Björnsson 046-355887.




8. Styrelsearbete


På gymnasiet var jag ordförande i elevföreningen Natura. Jag har varit engagerad i IT-branschens utveckling med styrelseuppdrag i:

Ytterligare betyg, arbetsintyg och referenser lämnas gärna på begäran.

Sidan uppdaterad 2014-06-01